Daihatsu säger farväl till Copen — och gör det med besked. Produktionen av dagens lätta roadster upphör i augusti 2026, och den 31 augusti håller företaget ett specialevenemang som kallas OPEN FUTURE DAY rakt av på fabriken i Ikeda, där bilarna har byggts i åratal.
Formatet är nästan som ett museum, men med en levande puls. Deltagarna får se material som följer den sista bilens tillverkningsprocess och bevittnar ögonblicket när den sista Copen lämnar fabriken. För dem som inte kan vara på plats blir det direktsändning på YouTube. Men en plats i salen är inte för vem som helst: anmälan öppnar 10–27 juli, endast Copen-ägare får delta, gränsen är satt till 50 personer, och vid för många anmälningar avgör en dragning. Deltagaravgiften är 3 000 yen, men då ingår ett minnesföremål. Vinnarna meddelas i början av augusti.
Copen betyder något inte på grund av försäljningssiffror, utan helt enkelt för att den finns. Det är en öppen kei-bil — en kompakt roadster för ett land där en sportbil inte måste vara en 500-hästars coupé, utan kan vara en liten bil med lätt tak och tydlig karaktär. Dagens modellprogram omfattade Robe, Cero och GR Sport, och det var just GR-versionen som gjorde modellen känd långt utanför Daihatsus vanliga publik.
Marknadsläget för sådana bilar är nådlöst. Säkerhetsnormer, miljökrav, kostnaderna för småskalig produktion och sjunkande efterfrågan på nischmodeller tränger stegvis bort prisvärda roadstrar från marknaden. Mazda MX-5 håller stållningarna tack vare sin globala skala, medan Suzuki Cappuccino tills vidare förblir mer rykte än verklighet. Copen var ett av de sällsynta fallen där en öppen sportbil existerade i ultrakompakt format — och i dag är det nästan ingen som bygger något liknande längre.
Modellens avgång påminner om en sak: små bilar byggda enbart för körglädje försvinner snabbare än stora SUV:ar hinner uppdatera sina skärmar.
Från den 1 september öppnar museet Humobility World, vid Daihatsus huvudkontor, en utställning tillägnad Copen. För den här generationen handlar det inte längre om ett uppehåll i produktionen — det är det slutgiltiga steget från visningshallen till historien.
