Det är inte bara fortkörning eller hård acceleration som drar ner bränsleekonomin. Många bilfunktioner slås på nästan automatiskt – men varje sådan funktion drar ström, vilket i sin tur får motorn att förbruka mer bränsle.
Luftkonditioneringen är den största boven i dramat. Enligt ADAC-data som SPEEDME hänvisar till ökar AC-användning i stadstrafik bränsleförbrukningen med upp till 20 procent. För en bil som normalt drar 5 liter per 100 kilometer blir det en extra liter per 100 kilometer. På motorvägen är effekten lägre – runt 6 procent eller 0,3 liter per 100 kilometer. I genomsnitt höjer luftkonditioneringen förbrukningen med 10–15 procent. Ändå lönar det sig inte att stänga av den helt för att spara bränsle: immiga rutor, värme och trötthet hos föraren är betydligt farligare än några extra kronor i bensin.
El-tillbehör är inte heller gratis. Batteriet laddas av generatorn, vilket innebär en belastning på motorn. ADAC har en enkel tumregel: varje 100 watts elkonsumtion ökar förbrukningen med cirka 0,1 L/100 km. Det innebär att vindruteavfrostaren, som drar runt 800 watt, kan öka förbrukningen med upp till 0,8 L/100 km. Kupefläkten på medeleffekt drar omkring 170 watt, halvljuset 125 watt, dimljusen 110 watt, stolsvärmen cirka 100 watt och en uppvärmd ratt 50 watt.
Vissa system är ännu mer törstiga. En tillsatsvärmare kan dra upp till 2000 watt, vilket motsvarar så mycket som 2 L/100 km. Mot den bakgrunden har radion (20 watt), en USB-port (100 watt) eller ett bärbart navigationssystem (10 watt) nästan ingen påverkan på plånboken – även om de tekniskt sett fortfarande innebär en belastning.
Nyckeln är förnuftig – inte fanatisk – bränsleekonomi. Luftkonditionering, avfrostare och lampor är nödvändiga för säkerheten, men det finns ingen anledning att ha högförbrukande tillbehör påslagna av bara vana. Ibland börjar den extra bränsleförbrukningen inte vid gaspedalen utan vid en knapp som borde ha stängts av för länge sedan.